Ok, you just made my day. I’ve never heard of Komoot and will be diving into this later. In the past I’ve used the navigation feature on my watch when in unfamiliar area and used GPS files from races, but this looks like a really fun way to create and discover routes. Thank you for your comment!

Yes! Thank you for commenting. Now that is something I cannot relate to though. I’m the opposite, I have no problem taking it slow (call it a gift or a curse). Sophia though, is exactly like you, and reminder to go slower can be helpful.

Thank you so much for sharing your thoughts Staffan.

And I can so relate to all of this. As a lover of even numbers it’s a challenge to forget about it all and just run for the joy. I do have anxiety of not having permanent record somewhere, whether it be in a handwritten log or online of all of these runs.

On the other side of things I think it’s actually quite fun to dive into the data and look compare stats during and after runs. It’s both motivating and hobby in itself.

After testing this out for a while I think I’ll end up doing doing the occasional run without a watch to keep me honest and remember what it feels like to just run for me.

I totally agree Bengt! I’ve come to the conclusion that I get the most joy if I leave everything behind, including my phone, but that’s not always an option. Everyone should give it a go once in a while.

Det är ju det här med att vara slav under sin träningsdagbok, något jag tror de flesta löpare som för träningsdagbok känner i olika grad.

Jag har bott på samma ställe i över 20 år och nästa år sprungit 4000 mil (!) här på gatorna och i skogarna. Jag kan i huvudet tänka ut en runda av av valfri längd och distansen på klockan brukar stämma ganska bra med vad jag trott. Jag kan absolut tänka mig att springa vanliga distanspass utan klocka men jag vill ändå bokföra den exakta DISTANSEN i min träningsdagbok. Därför följer alltid klockan med ändå, ibland är den dock gömd under tröja eller jacka i ett naivt försök att bortse från den. Jag medger att jag också kollar på tempo och puls (puls brukar jag kunna också kunna skatta väldigt bra utifrån ansträngning) också på distanspass, och definitivt på olika typer av kvalitetspass och att springa intervaller i form av fartlek utan klocka skulle jag ha svårt att tänka mig 🙂

Vi löpare är ofta "Too obsessed with numbers", jag också. I år har jag sprungit lite mindre än de föregående åren, helt medvetet, ändå sitter jag nu och funderar vad det skulle kräva av mig att nå upp till väldigt fin och jämn siffra i träningsdagboken för helåret, vilket är väldigt dumt, då det riskerar att ta glädjen från löpningen och få den att kännas som ett tvång. Jag blir knappast en bättre löpare eller människa om jag springer tre mil mindre än jag tänkt mig i år, eller tre mil mer för den delen.